Jag är en kvinna som provocerar, tydligen. Som får ta skit av andra kvinnor som säger sig hylla kvinnosläktet. Raise the vagina up into the air, put the vagina on a piedestal osv osv. Detta enbart för att jag tycker att vi ska vara så jääävla nöjda. Vi kanske inte har lika höga löner på samma jobb som vissa män, vi kanske inte är lika många kvinnor som män som äger börsbolag, vi kanske inte heller sprang lika snabbt som killarna i skolan. Men gör det verkligen något i det stora hela? I Sverige blir inte kvinnor könsstympade mot sina viljor, i Sverige kan vi dricka rent vatten varje dag oavsett vilket kön vi tillhör, vi blir inte ihjälslagna eller levande begravna för att vi har umgåtts med män utanför äktenskapet. Är inte våra ”problem” lite av petitesser i jämförelse med det stora hela i världen?
Varje år står det om internationella kvinnodagen i tidningarna. Det står högst upp, ovanför katastrofhändelser (t.ex. ovanför artikeln om skalvet i Turkiet i Aftonbladet och Dagens Nyheter som fram till nu har 57 bekräftade dödsfall, förmodligen många kvinnor) och det står om olika sätt att fira den. Jag tänker inte fira nånting. Jag tänker inte sitta här och hylla ett kön, oavsett, för vi är alla lika värdelösa. Vi är alla egoister som bara tänker på vårt eget bästa, vi skiter fullständigt i att planeten håller på att gå käpprätt åt helvete p.g.a. miljöförstöringen och fattigdom och okunskap så länge som inget av det påverkar våra små små kamper om att t.ex. få fler kvinnor att arbeta som landshövding.
Jag är nog ingen vanlig kvinna. Jag tycker inte att det spelar så fruktansvärt stor roll att det är 8% skillnad på kvinnors och mäns löner när det finns människor som inte ens har tak över huvudet eller kan äta sig mätta varje dag. Jag tror inte att det kommer bli jämställt av att kvinnor som säger sig hylla andra kvinnor söker ett maskulint utseende och ser ner på andra kvinnor som inte gör det.
(Update: Jag säger inte att kvinnor måste vara stereotypiskt feminina, absolut inte. Det här handlar bara om den delen av kvinnor som väljer ett androgynt utseende och som samtidigt ser ner på t.ex. mig som väljer bort det. Mångfald är något positivt, jag bestämmer inte hur man ska klä sig eller hur man ska klippa sitt hår, jag har inte ens några åsikter om det.)
Det är 8 mars 2010 idag och Förenta Nationernas internationella kvinnodag. 21 mars är det dags för en till FN-dag, nämligen Internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering. Jag undrar hur uppmärksammad den kommer vara i media? Förmodligen inte alls.
Jag känner många fantastiska kvinnor. Min mamma, min mormor, många av mina vänner. Men jag känner också många fantastiska män. Jag känner män som har hjärtan större än deras kroppar, och jag känner kvinnor som hatar andra kvinnor för att de väljer att raka benen och använda kjol. Jag känner kvinnor som gör allt för någon de älskar, och jag känner män som är så inskränkta och blåsta att man vill krossa dem mellan fingertopparna när man ser dem på avstånd. Jag väljer alltså att inte hylla något kön. Jag tycker att vi har kommit långt redan nu, jag tycker att vi kan lägga energi på sånt som behöver den.
Tack för mig, puss! Många av er är fantastiska människor.
Min trista verklighet som jag älskar här nere på jorden.