Åsa har gjort det igen. Får jag hoppas. För jag får ont i magen bara jag läser det här ur recensionen på Aftonbladet.se:

”Efter ett gammalt, förmodligen sjuårigt kärlekssår efter en man som när han tog tag i henne tycktes lösa upp världen, ägnar hon sig åt att likgiltigt eller känslomässigt ointagligt avverka älskare i olika hörn av världen, företrädesvis Paris. Hon har blivit han, den förste, han som avvisade, och hon lär sig nu männens alfabet genom att skriva sig ‘in i deras fantasier, man kan inte veta bättre, man kan ångra sig så fort man vet’.”

Nu måste jag citera Oskyld, som vanligt. För GUD jag har läst den över hundra gånger och GUD den är fortfarande det bästa nånsin.

”Eftersom jag för längesedan glömde,

dina ord berör mig inte längre nej inte ett dugg inte
mer än vinden som sveper genom mitt hår efter en kräkning
ditt namn får inte längre mitt hjärta att stanna
(längre än för ett dygn)
du berör mig inte mer än en kniv när den snuddar mitt bröst

ibland fastnar jag bakom ett andetag

kan inte träffa dig igen men det beror inte på något särskilt -
din doft skulle kväva mig och dina ord kvälja mig jag
skulle älska dig skulle älska dina ögon dina fingrar dina
öron din hand dina läppar din hårda kuk och den förbjudna
mjukheten efteråt

jag skriver inga brev varför skulle jag göra det du skulle
inte läsa dem och jag har inget att säga -
bara tiotusen ord i kanon och om och om igen i forte
och piano och fruktansvärt välartikulerat snabbt som fan
och andante

jag har absolut ingenting att säga dig

inget av ditt har jag kvar bara ett enda kort på ditt
ansikte och det tittar jag aldrig på -
bara varje morgon och varje ensam natt och på söndagar
och klockan fem och sex och sju och alltid varje torsdag
bara när jag råkar komma åt det igenklistrade tusen
gånger upprivna kuvertet där det ligger och varför skulle
jag förresten ens vara intresserad av att se ditt ansikte

ja det är klart att jag har några papper kvar som jag
skrivit till dig men bara ett par stycken och där står inget
intressant jag har nästan tappat bort dem tillochmed
skrynkliga är de också bara några blad med några ord -
tvåhundranitton sidor förtvivlan”